|
Skadeinsekter- bekämpning |
||
| Råd och
åtgärder Rent allmänt finns det inte så mycket för privatpersoner i hemträdgårdar att med godkända preparat och en rimlig arbetsinsats att göra för att bekämpa skadeinsekter. Enligt min åsikt är en strävan efter en naturlig balans mellan skadeinsekter och nyttoinsekter(djur) det bästa möjliga. Begreppet naturlig balans är inte längre något flumbetonat utan en verklighet i modern yrkesmässig växtodling (IP-odling = integrerad produktion). Naturlig balans innebär per definition att det finns både skade- och nyttoinsekter men ingen av dem tar överhanden. En viss förekomst av skadeinsekter betyder givetvis att det blir angrepp men måttliga sådana. Om man absolut inte kan acceptera några skador på grund av angrepp rekommenderas inköp av plastblommor. Vad kan man då göra för att försöka förbättra den naturliga balansen? Jo, t.ex att gynna småfågellivet genom att utfodra dem på vintern och inte sluta för tidigt på våren och genom att sätta upp fågelholkar. Småfåglarna är kollossalt glupska på insekter, i synnerhet under perioden när fåglarna har ungar och den perioden sammanfaller ofta med de kraftigaste bladlus- och stekellarvsangreppen. En annan åtgärd för att skapa naturlig balans är att undvika “bredverkande” insektsmedel. Dessa medel gör för det mesta ingen skillnad på nytto- och skadeinsekter och ofta är det nyttoinsekter som rovkvalster, rovtrips, blomflugelarver, nyckelpigor, tvestjärtar m.fl. som drabbas hårdast. Ett vanligt förekommande bredverkande insektsmedel är olika fabrikat av pyretrum. Detta gift framställs ur en prästkrageliknande blomma och marknadsföres därför ofta som naturligt och miljövänligt. Det finns moderna kemiska bekämpningsmedel som skonar nyttoinsekterna och i den bemärkelsen är mer miljövänliga. Förutom de “naturliga” pyretrumpreparaten finns även syntetiska pyretroider t.ex Rosol och Baytroid. Dessa är genom den högre persistensen ännu värre än de icke syntetiska. I år (2008) har vi i Sverige fått en klass-3 registrering (= vem som helst får lov att köpa och använda) på insektsmedlet Calypso. Detta medel tillhör gruppen neonicotinoider och verkar genom att kraftigt sätta ner skadeinsekternas matlust. Äta bör man, annars dör man och detta är vad som händer med skadeinsekterna och därför kan det ta ett par dagar innan man ser effekten. Calypso har systemisk effekt d.v.s det tas upp av växten och transporteras runt med växtsaften. Detta gör att även skadeinsekter som gömmer sig t.ex bladrullstekellarver får i sig medlet när de suger eller tuggar på växten. Den systemiska effekten gör även att rosornas nytillväxt skyddas och en långtidseffekt på upp till 2 veckor per behandling kan erhållas. Till skillnad från “naturliga” pyretrum-preparat är Calypso relativt skonsamt för nyttoinsekter och kan t.ex. användas i blommande rosor när det finns bi i närheten. Calypso uppges ha effekt mot bl.a. bladlöss, stritar, trips, bladsteklar och öronvivlar. Får inte användas på ätliga växter t.ex. om man har tänkt göra saft eller marmelad på rosblommorna. Klass 3 varianten är en utspädd form av yrkesodlarnas klass 2 Calypso men är fortfarande ett starkt koncentrat. Visa respekt och följ anvisningar och regler som finns på förpackningen. Ytterligare en balansskapande åtgärd är den omgivande växtligheten. T.ex. har försök på Alnarp avseende ekologisk fruktodling visat att Thuja är ett populärt tillhåll för nyttoinsekter och lavendel påstås ha en avskräckande effekt på bladlus, något jag dock inte kan verifiera. Rent allmänt ger blandad växtlighet bättre förutsättningar för naturlig balans. Som komplement om man har lust och ork kan man ta till mekanisk bekämpning, alltså att man rent fysiskt tar bort skadeinsekterna. Att med en stark vattenstråle från vattenslangen spola bort bladlöss, rosenstrit och en del stekellarver fungerar bra. Två tandborstar med borsten mot varandra för att borsta bort bladlössen likaså. Den enda vettiga metoden för att begränsa rosenskottstekeln är att regelbundet knipa av och klämma angripna skott innan larven krupit ner till marken. Klippa av och destruera blomknoppar angripna av trips. Ytterligare ett komplement är växtvårdsmedel, alltså kemiska eller biologiska preparat vilka ej är klassade som bekämpningsmedel. Liksom växtvårdsmedlen mot svamp är effekten oftast dåligt dokumenterad. Ett undantag är Biodux från Econova-Predator. Biodux är såpabaserat och har dokumenterad effekt mot bl.a bladlus, vita flygare och spinnkvalster vid upprepade behandlingar med 1-2 veckors intervall. Liksom för övriga såpor gäller att för hög koncentration ger skador på blommor och blad. Även Florina-K, en oljeemulsion från Bayer har effekt på sugande insekter med minst 2 behandlingar. |
||