| |
I Portlandgruppen finns några av våra finaste och mest användbara gammaldags rosor. De var mycket populära i Europa under 1800-talet. De blommar rikligt, från slutet av juni till slutet av juli, och återkommer med ett andra flor i slutet av sommaren. Några blommar till långt ut på hösten.
Portlandrosorna är i regel lättodlade, bäst resultat uppnås om de planteras i god jord på en solig växtplats. Kräver rikligt med näring och bör vattnas vid långvarig torka. För att hjälpa buskarna att producera nya blommor, bör vissna blommor kontinuerligt klippas bort.
|
|
Jacques Cartier.
Foto: Mia Gröndahl
|
|
| |
’Mme Boll’, 1843
Kallas också felaktigt för ’Comte de Chambord’. Blommar rikligt med stora, tätt fyllda blommor i mörkt rosa med en svagt lila ton. Stark doft. Mattgrönt bladverk. Rikligt med taggar och borst. Knopparna klibbar lätt ihop vid långvarigt regn. Höjd 1,2 m Zon V.
’Portland Rose’ , före 1775
Den ursprungliga portlandrosen. Även kallad ‘Portlandica’. Stora, halvfyllda, något skålformade blommor i karminrött. Medelstark till stark doft. Läderartat bladverk i mattgrönt. Få taggar. Höjd 1,5 m. Zon V.
’Jacques Cartier’, 1868
En av de bästa gammaldags buskrosorna med återblom. Stora, tätt fyllda, ”quartered” blommor i rosa. Stark, behaglig doft. Grågrönt bladverk. Få borst, fler taggar. Höjd 1,5 m. Zon V.
’President Dutailly’, 1888
Kraftigväxande buske med stora, tätt fyllda, välformade blommor i rosa med schatteringar i en rödare nyans. Mattgrönt bladverk. Talrika små taggar och borst. Höjd 1,5 m. Zon IV-V.
’Rose de Rescht’, före 880
Uppkallad efter staden Rescht i Iran. En mycket odlingsvärd ros. Medelstora, tätt fyllda, något klotformiga blommor i mörkt karminrött. Stark doft. Mörkgrönt bladverk. Taggig. Lämplig som häckväxt. Höjd 1,2 m. Zon V.
|
|